Skogslandet, del 3

Du kanske undrar: Är inte skogsbruket mer miljövänligt i långa loppet, när det ersätter produkter från fossila industrier (t.ex. ersätta plastsugrör med papperssugrör)? Det är tesen som politiker, i gemenskap med Skogsindustrierna, driver.

Att räkna på substitutionseffekten (effekten av att ersätta fossila produkter med skogsprodukter) är som bäst osäker. Det finns ingen standardmetod, vilket innebär att användning av trädmaterial med kolinehåll på 1 kilo kan leda till alltifrån en utsläppsökning av 4 kilo CO2 till en utsläppsminskning på 28 kilo CO2. Flera studier visar på att skogsavverkningar är sämre för klimatet oavsett om man tar substitutionseffekten i beaktande eller inte.

Varför? Produkterna som tillverkas består till 80% av engångsprodukter: pappersmassa och bioenergi. Bioenergi ger dessutom mer koldioxidutsläpp per producerad energienhet än t.ex. olja. 

Men, träd fångar ju upp koldioxid oavsett om de är planterade eller naturligt förekommande? Forskare som köpts upp av pappersmassa- och skogsindustrierna påstår att kalhyggen har ökat volymen av träd i Sverige, vilket innebär att mer koldioxid kan fångas in. Ja, men då måste man komma ihåg att träden också ska huggas ned en gång, så att denna koldioxid ska släppas ut igen.

Kol lagras inte heller bara i träden utan även i marken där träden tidigare stod. Under en kalavverkning sopas marken naken och släpper ut flera ton växhusgaser. Det tar mellan 40 till 150 år, beroende på geografisk plats, för planterade träd att fånga upp lika mycket koldioxid som släpps ut i samband med en avverkning.

Klockan tickar: vi har inte så mycket tid. Därför driver pappersmassa- och skogsindustriernas lobby en mjuk form av klimatförnekelse: De förnekar FNs givna tidsram för CO2-minskningar. Riktlinjerna för koldioxidminskningar fram till 2045 ”kan leda till beslut om att bevara skogens kollager” som skogskapitalets företrädare själva uppger i ett rundabordssamtal.

Att rädda skogen och klimatet skulle såklart skada deras vinster. Denna till synes oskyldiga förskjutning av tidsramen gör att skogskapitalet inte bara förnekar deras klimatpåverkan utan utmålar just kalhyggen som lösningen på problemet kalhyggen hjälpt till att skapa.

Skogskapitalet har därför beslutat att intensifiera deras ”påverkansarbete” (läs: propagandaproduktion) mot beslutsfattare och allmänheten i stort. 

In English

The forest nation, part 3

You may wonder: Isn’t forestry more environmentally friendly in the long run, when it replaces products from fossil industries (eg replacing plastic straws with paper straws)? This is the thesis that politicians, in association with the Forestry Industries, are pushing.

Calculating the substitution effect (the effect of replacing fossil products with forest products) is uncertain at best. There is no standard method, which means that using wood material with a carbon content of 1 kilo can lead to anywhere from an increase in emissions of 4 kilos of CO2 to a reduction in emissions of 28 kilos of CO2. Several reputable studies show that deforestation is worse for the climate, regardless of whether the substitution effect is taken into account or not.

Why so? The products that are manufactured consist of 80% disposable products: paper pulp and bioenergy. Bioenergy produces more carbon dioxide emissions per unit of energy produced than fossil energy such as oil.

But, don’t trees capture carbon dioxide regardless of whether they are planted or naturally occurring? Researchers who have been bought up by the pulp and forest industries claim that clear-cutting has increased the volume of trees in Sweden, which means that more carbon dioxide can be captured. This is true, but then you have to remember that the trees must also be cut down once, so that this carbon dioxide is released again.

Carbon is also not only stored in the trees, but also in the ground where the trees once stood. During clear cutting, the ground is scraped bare, leading it to releases several tons of greenhouse gases. It takes between 40 and 150 years, depending on the geographical location, for planted trees to absorb as much carbon dioxide as is released in connection with felling.

The clock is ticking: we don’t have much time. Therefore, the lobby of the pulp and forest industries operates a soft form of climate denial: They deny the UN’s given time frame for CO2 reductions. The guidelines for carbon dioxide reductions until 2045 ”may lead to decisions to preserve the forest’s carbon stock”, as the forest capital’s representatives themselves state in a leaked round table discussion.

Saving the forest and the climate would of course hurt their profits. This seemingly innocent shift in the time frame means that forestry capital not only denies their climate impact, but paints clear-cutting as the solution to the problem clear-cutting helped to create.

Forestry capital has therefore decided to intensify their ”influencing” (a.k.a. propaganda production) towards decision-makers and the general public.