Skogslandet, del 5
KORRUPTION I STATEN
Staten och skogskapitalet sitter också i samma trädkoja. Skogsstyrelsen, den svenska myndigheten i frågor som rör skog, har alltid haft spänningar mellan miljöförespråkare och näringslivskramare. När Göran Enander, känd för sitt miljöengagemang, tillsattes som generaldirektör protesterade skogskapitalet högljutt i media.
Enligt skogsindustrierna är det alltså givet att Skogsstyrelsens ledning ska vara deras knähundar. De kallar Skogsstyrelsen för ”vår myndighet”.
Och skogskapitalet brukar till sist få som de vill: Spiken i kistan för Enander var hans deltagande på en konferens med Naturskyddsföreningen, vilket centerpartisten och landsbygdsministern Eskil Erlandsson informerade honom över telefon att lobbyorganisationen Skogsindustrierna tyckte var ”olämpligt”.
Göran Enander deltog ändå och kort därefter sparkades han med svepskälet om ”brister i ekonomin”. En minister fungerar alltså som Skogsindustriernas budbärare.
En statlig tjänsteman ser till att när generaldirektören, på vad som uppges vara en objektiv statlig myndighet, inte är lojal mot skogskapitalet så sparkas han.
In English
The forest nation, part 5
CORRUPTION IN THE STATE
The state and forest capital sit in the same tree house. The Swedish Forestry Agency, the Swedish authority in matters relating to forests, has always had tensions between environmental advocates and business advocates. When Göran Enander, known for his environmental commitment, was appointed as general manager, the forestry industry protested loudly in the media.
According to the forest industries, it is therefore a given that the Forestry Agency’s management should be their lapdogs. They call the Swedish Forestry Agency ”our agency”.
And capital usually gets what it wants in the end: The nail in the coffin for Enander was his participation in a conference with the Nature Conservation Association. This, the Center Party and Rural Affairs Minister Eskil Erlandsson informed him over the phone, was ”inappropriate” according to the lobby organization Skogsindustrierna.
Göran Enander participated anyway and shortly afterwards he was fired with the pretext of ”deficiencies in book keeping”. Here we see how a Swedish minister acts as the Forest Industries’ messenger.
A government official makes sure that when the director, in what is stated to be an objective government agency, is not loyal to forestry capital, he is fired.